Är älgen Nordens giraff?

I Afrika har det visat sig att när mindre växtätare betar hårt på lägre strata av vegetationen så söker större växtätare, som giraffer, efter större munsbitar högre upp från marken. Ny forskning i Sverige visar på ett liknande mönster. Den största växtätaren – älgen – verkar drivas mot att äta mer tall i områden där de har en hög konkurrens om fältskiktets bärris från de mindre hjortarterna - rådjur, dovvilt och kronvilt.​
Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Ung älgtjur som äter Vaccinium-buskar på våren. Källa: Projekt Beyond Moose (SLU).

I Norden blir det allt mer vanligt att flera arter av klövvilt samexisterar och delar på resurserna som finns. Inte bara älg och rådjur, utan även kronhjort, dovhjort och vildsvin finns idag inte sällan inom samma områden. När populationerna växer och resurserna är begränsade blir det konkurrens. Konkurrens leder till att ekologiskt likartade arter alltmer börjar utnyttja något olika nischer. För stora växtätare sker sådan separation vanligen genom förändringar i födovalet. Från början var forskare förundrade över hur Afrikas grässlätter kunde försörja sådan häpnadsväckande mångfald av gräsätare som strövade runt i stora flockar. Därför har mycket av forskningen fokuserat på att förstå skillnader i födovalet bland gräsätare, medan vår kunskap om de växtätare som huvudsakligen lever på blad och skott av vedartade växter släpat efter (dessa växtätare kallas för ”browsers” på engelska, och vi använder hädanefter den termen, i brist på bättre ord på svenska).

En grupp av betande kronvilt i ett av de områden som hyser de högsta tätheterna av mindre hjortarter. Källa: Ingemar Parck
En grupp av betande kronvilt i ett av de områden som hyser de högsta tätheterna av mindre hjortarter. Källa: Ingemar Parck

Ett förslag på mekanism som dock har gjorts vad gäller niche-separation mellan olika arter av browsers, är att de når vegetationen på olika höjder på grund av skillnader i kroppsstorlek.  Exempelvis Nichols m.fl. (2015) har visat att älg betade betydligt högre än mindre hjortdjur, och Cameron & du Toit (2007) visade att giraffer vinner med en ”halslängd” genom att undvika födokonkurrens med mindre arter. Detta kan vi kalla beteshöjd-hypotesen. Men å andra sidan har samma studier också visat att beteshöjden hos olika browsers i stor utsträckning överlappar, och inte är strikt uppdelade i olika nivåer. Detta tyder på att resursfördelningen mellan browsers faktiskt kan styras av de mindre arterna. Enligt Woolnough & du Toit (2001) är storleken på varje munsbit den mekanism med vilken de mindre arterna pressar de större högre upp (”bite size hypothesis” på engelska). En utmaning för växtätare i allmänhet är att blad och kvistar är svåra att bryta ned och ofta relativt näringsfattiga. För att uppfylla sina dagliga behov måste växtätare därför äta stora mängder, vilket gör att tid för födointag och nedbrytning blir viktiga begränsande faktorer. Eftersom större munsbitar möjliggör större födointag per tidsenhet kan det ha avgörande betydelse för konsumtionen. Men mängd är inte allt. När det gäller vedartad föda minskar koncentrationen av användbar energi när stamdiametern ökar, och den höga andelen fiber i tjocka grenar ökar dessutom tiden för nedbrytning. Eftersom stora växtätare klarar av diet med lägre kvalitet och mycket fiber bättre än små arter (känt som Jarman-Bells princip), kommer de sannolikt att prioritera större intag genom att välja större munsbitar. Detta är vad Cameron & du Toit (2007) såg i deras studie av giraffer. När de mötte födokonkurrens från kortare browsers, pressades girafferna från lägre nivåer till högre, där vegetationen erbjöd mer biomassa per bett. Les mer om Hjorten endrer sammensetningen av planter og insekter på skogbunnen Vi undrade om samma mekanism kan observeras hos älg, den största browsern på norra halvklotet. Under de senaste decennierna har älgen i allt större utsträckning mötts av utmaningen att behöva samexistera med ett ökande antal av mindre arter av hjortdjur, som kronhjort, dovhjort, och rådjur i Sverige och andra länder i Norden. Givet den stora potentialen för överlapp i födoval mellan dessa arter, förväntade vi oss att de mindre arterna skulle ha stor inverkan på älgens resursutnyttjande. Under vinter och vår är tall (Pinus sylvestris) och Vaccinium-ris (framför allt blåbär Vaccinium myrtillus och lingon Vaccinium vitis-idaea) viktiga komponenter i älgens födoval, och utgör ofta mer än 70% av deras diet. Vaccinium äts också av de mindre hjortarterna, medan tall mestadels konsumeras endast av älg. Eftersom tall också är en av de ekonomiskt viktigaste arterna för virkesproduktionen i skogen, är älgens konsumtion av tall den främsta orsaken till konflikten mellan viltskötsel och skogsbruk. Vi förväntade oss att en förändring i älgens resursutnyttjande på grund av konkurrens med de mindre hjortarterna skulle bli mest framträdande mellan Vaccinium och tall. I områden med hög täthet av hjortdjur antog vi att tillgängligheten av bärris, eller åtminstone tillgängligheten av stora munsbitar av riset, är lägre på grund av hjortdjurens bete. Båda hypoteser vi beskrivit ovan förutsäger att älgen då byter till högre nivåer, till exempel av tall, som också kan ge dem större munsbitar. Eftersom sådana bett kan orsaka ekonomisk skada, kan därför under sådana omständigheter ökande antal hjortdjur av mindre arter förvärra konflikten mellan olika avnämare. Vi testade vår idé genom att utnyttja en tydlig gradient i populationstäthet av de tre tidigare nämnda mindre hjortarterna (hädanefter kallar vi dem ”hjortarterna”) för att undersöka om deras närvaro framkallar en förändring i älgens födoval under tidig vår direkt efter snösmältningen. Denna tid på året är en period då tillgång på föda, och möjlighet att välja födoslag, är begränsade och konkurrensen om gemensamma resurser borde vara tydligast. För att testa vår hypotes samlade vi in spillning från älg och de tre mindre hjortarterna i Norrland och Mellansverige (Fig. 1).

Karta över Sverige och två studieområden, Nordmaling i norr och Öster Malma i söder.
Karta över Sverige och två studieområden, Nordmaling i norr och Öster Malma i söder.

Därefter använde vi DNA metabarcoding för att undersöka födovalet hos älgen och de mindre hjortarterna. Metabarcoding är en molekylär teknik som avslöjar vilka växtarter som finns i ett prov, utifrån de DNA-sekvenser som kan spåras. DNA-sekvenser från blåbär och lingon kunde endast bestämmas på släktnivå, och sammanfördes därför till Vaccinium. Vi mätte också födotillgången vad gällde Vaccinium och tall i studieområdena, och beräknade tätheten av hjort och älg genom spillningsinventering.

Älgspillning på våren. I studien använde vi molekylära metoder för att identifiera vilka växter som fanns i färsk spillning från älgar och hjortar. Källa: författarna.
Älgspillning på våren. I studien använde vi molekylära metoder för att identifiera vilka växter som fanns i färsk spillning från älgar och hjortar. Källa: författarna.

Våra resultat visar förvånansvärt tydligt att andelen Vaccinium i älgens diet minskade med ökande täthet av de övriga hjortarterna, samtidigt som andelen tall i älgdieten ökade (Fig. 2)

Figur 2 Samband mellan hjorttäthet (antal spillningshögar per 100 m2) och proportion av Vaccinium (a) och tall (b) i dieten hos fyra klövviltsarter under våren i Sverige (älg Alces alces: svart linje, rådjur Capreolus capreolus: grön linje, kronhjort Cervus elaphus: röd linje, dovhjort Dama dama: lila linje). Dieternas sammansättning är bestämd genom DNA metabarcoding och värdena motsvarar procent av samtliga DNA sekvenser identifierade i djurens spillning. Konfidensintervall (95%, ljugrå fält) visas bara för signifikanta samband. Data representerar tre vårar (2015-2017).
Figur 2 Samband mellan hjorttäthet (antal spillningshögar per 100 m2) och proportion av Vaccinium (a) och tall (b) i dieten hos fyra klövviltsarter under våren i Sverige (älg Alces alces: svart linje, rådjur Capreolus capreolus: grön linje, kronhjort Cervus elaphus: röd linje, dovhjort Dama dama: lila linje). Dieternas sammansättning är bestämd genom DNA metabarcoding och värdena motsvarar procent av samtliga DNA sekvenser identifierade i djurens spillning. Konfidensintervall (95%, ljugrå fält) visas bara för signifikanta samband. Data representerar tre vårar (2015-2017).

Dessa trender kunde inte förklaras av skillnader i födoarternas förekomst i landskapet. Dessutom var andelen Vaccinium i de mindre hjortarternas diet inte negativt påverkade av hjortpopulationernas täthet, vilket man skulle förväntat om Vaccinium-buskarna helt enkelt hade blivit totalt överbetade i områden med hög hjorttäthet. Vi mätte dock födotillgång endast som proportion av tillgängliga munsbitar av det totala antalet födoämnen som fanns, och inte som biomassa. Men vår tolkning av resultatet får stöd genom att vi i en parallell studie i våra studieområden har visat att höjden av Vaccinium-buskar minskar med ökande täthet av hjortar (Fig. 3). Det kan vara ett resultat av många års betestryck. Lägre Vaccinium-ris erbjuder mindre munsbitar, och minskar därmed födosökets effektivitet för stora browsers som älg. För att kompensera för detta kan älgen då bli tvungen att övergå till högre betesnivåer, vilket överensstämmer med vår observation att det är en större andel tall i älgens spillning i områden med hög täthet av hjort.

Figur 3 Negativt samband mellan hjorttäthet och buskhöjd, för arterna blåbär Vaccinium myrtillus [röd] och lingon Vaccinium vitis-idaea [turkos] som är de vanligaste Vaccinium-arterna i studieområdet.
Figur 3 Negativt samband mellan hjorttäthet och buskhöjd, för arterna blåbär Vaccinium myrtillus [röd] och lingon Vaccinium vitis-idaea [turkos] som är de vanligaste Vaccinium-arterna i studieområdet.

Blåbärsris producerar nya skott varje år, och kan därför i viss mån återhämta sig från bete genom att mobilisera stora reserver av näringsämnen lagrade i underjordiska delar, till återväxt. De mindre hjortarternas årliga konsumtionsmönster vad gäller Vaccinium antyder att de utnyttjar de färska skotten under senvåren och sedan växlar till annan föda, förmodligen de örter och gräs som växer upp under sommaren, så att betet på Vaccinium når sin lägsta nivå kring augusti (Fig. 4).

Figur 4 Proportion av DNA sekvenser av Vaccinium i dieten hos älg och mindre hjortarter (rådjur, kronhjort och dovhjort sammanlagda) över årets månader, som medelvärde för områden med olika täthet av hjort: hög täthet (röd) och medium-låg täthet (blå).
Figur 4 Proportion av DNA sekvenser av Vaccinium i dieten hos älg och mindre hjortarter (rådjur, kronhjort och dovhjort sammanlagda) över årets månader, som medelvärde för områden med olika täthet av hjort: hög täthet (röd) och medium-låg täthet (blå).

Intressant är att under sensommaren nådde älgbetet på Vaccinium ett maximum i områden med hög hjorttäthet, genom att älgen möjligen drog nytta av risbuskarnas återväxt. Sådan resursuppdelning över tid ger ytterligare belägg för en trolig födokonkurrens mellan älg och mindre hjortarter om bärriset. På samma sätt kan den lilla ökningen av Vaccinium i rådjurens diet med ökad hjorttäthet (Fig. 2) förklaras. I situationer med hög hjorttäthet kan alternativa födoslag, som vårens första örter och gräs, snabbt bli överbetade. Under sådana omständigheter kommer mindre browsers som rådjur också sannolikt söka de bästa munsbitarna av dvärgbuskarna när riset under sommaren återhämtar sig efter vårens biomassaförlust. Sammanfattningsvis drar vi slutsatsen att det finns stöd för vår hypotes att mindre hjortarter pressar älgen mot att äta mer tall. Vi föreslår att detta sannolikt beror på att älg söker större munsbitar på högre nivåer när födan på lägre nivåer har utarmats. Dessa resultat styrker vad som först föreslogs i rapporter om afrikanska ekosystem, att små browsers kan utesluta större arter från gemensamma resurser på lägre betesnivåer. Sådana förändringar i resursutnyttjande av en art i närvaro av andra pekar också på potentialen för mellanartskonkurrens. Det faktum att älgarna hade en större andel Vaccinium i dieten när mindre hjortarter saknades talar för att de föredrar Vaccinium och andra födoämnen före tall. Stöd för detta fann vi nyligen i en annan studie i södra Sverige. Även om tall var en stapelföda i samtliga populationer som studerades, visade det sig att populationer som hade en artfattig vinter diet kraftigt dominerad av barrträd (huvudsakligen tall), hade relativt låga medelvikter på sina kalvar och även låg produktion av kalv (Felton et al., 2020). Om älgar betar mer på tall i områden med hög hjorttäthet, och om det beteendet leder till högre skadenivåer i produktionsskogen, kan det få konsekvenser för skogsbruket. Eftersom risarterna spelar en nyckelroll här, verkar det synnerligen viktigt att skogsägare skapar optimala växtförhållanden och en god tillgång på Vaccinium i skogens fältskikt, då det kan minska älgens betestryck på tall. På samma gång ökar man förutsättningarna för att kunna ha livskraftiga klövviltpopulationer i sitt område. Vi har sett en nedåtgående trend i täckningen av Vaccinium buskar i Sverige, under många årtionden, och anledningen verkar vara en brist på solljus i våra täta, högproducerande produktionsskogar. Vår nya kunskap om buskarnas roll i klövviltets födoval understryker hur viktigt det är att den negativa trenden bryts. De små buskarna i fältskiktet har utan tvekan stor betydelse, eftersom de trots sin blygsamma storlek kan styra beteendet hos den Nordiska skogens ”giraffer”.

En grupp av dovvilt i det område som hyser en av Sveriges högsta tätheter av mindre hjortarter. Källa: Ingemar Parck
En grupp av dovvilt i det område som hyser en av Sveriges högsta tätheter av mindre hjortarter. Källa: Ingemar Parck

 

Ursprunglig publikation:

Spitzer et al. 2021. Small shrubs with large importance? Smaller deer may increase the moose-forestry conflict through feeding competition over Vaccinium shrubs in the field layer. Forest Ecology and Management 480: 118768. Studien var en del av forskningsprojektet “Beyond Moose – Inte bara älg”.

Referenser

CAMERON, E. Z. & DU TOIT, J. T. 2007. Winning by a Neck: Tall Giraffes Avoid Competing with Shorter Browsers. The American Naturalist, 169, 130-135. FELTON, A. M., HOLMSTRÖM, E., MALMSTEN, J., FELTON, A., CROMSIGT, J. P. G. M., EDENIUS, L., ERICSSON, G., WIDEMO, F. & WAM, H. K. 2020. Varied diets, including broadleaved forage, are important for a large herbivore species inhabiting highly modified landscapes. Scientific reports, 10, 1904-1904. NICHOLS, R., CROMSIGT, J. & SPONG, G. 2015. DNA left on browsed twigs uncovers bite-scale resource use patterns in European ungulates. Oecologia, 178, 275-284. WOOLNOUGH, A. & DU TOIT, J. 2001. Vertical zonation of browse quality in tree canopies exposed to a size-structured guild of African browsing ungulates. Oecologia, 129, 585-590.

Robert Spitzer

Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö på SLU i Umeå

Ekolog och forskare med särskilt intresse för klövviltets födoekologi.

Annika Felton

Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp

Hjorteviltforsker med elgens beiteøkologi som spesialfelt.

Anna Widén

Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö på SLU i Umeå

Ekolog och doktorand med särskilt intresse för klövviltets födoekologi.

Mer om samme tema

Forvaltning av «Elgpygmèer» - kan vi snu utviklingen?

31 mai 2021, 10:54
Forfatteren viser her sammenhengen mellom slaktevekt hos elgkalv og fødselstidspunkt/kuas bedekningstidspunkt....

Digital jegerdokumentasjon gjør det enkelt for jegerne

26 april 2021, 11:27
Det er mye som skal være i orden før du drar på jakt. For å gjøre det enklere for jegerne, digitaliserer...

GRENSEVILT 2 – forvaltningssamarbeid og effekter av vindkraft

29 mars 2021, 15:23
GRENSEVILT 2 er et direkte resultat av det pågående Interreg Sverige-Norge prosjektet GRENSEVILT (2017-2021)....

Relaterte artikler

De nyeste interessante doktoravhandlingene

03 august 2020, 00:02
Denne artikkelen oppsummerer en rekke doktoravhandlinger innenfor tema økologi, forvaltning, jakt og...

Ujevn fordeling av ulvens uttak av elg i ulverevir påvirker jaktuttaket lokalt

03 august 2020, 00:02
Selv om ulven forsvarer sitt revir mot artsfrender, fordeler den sin tid ujevnt i reviret. Dette kan...

Unngå rådyrlam i fôrhøsteren

04 juni 2020, 21:12
Årlig år blir et stort antall rådyrkalver drept eller lemlestet av slåmaskiner under 1. slåtten. I...

Vilkår for abonnement og bruk av tjenester for Magasinet Hjorteviltet, i både digitalt og papirformat.  Sist oppdatert: 01.2021

 

  • Innledning

Disse abonnementsvilkårene regulerer dine rettigheter og plikter ved kjøp av digitalt og/eller papirabonnement og annen bruk av tjenester fra Stiftelsen Elgen

  • Produkter og tilgang

Magasinet Hjorteviltet utgis i tre ulike abonnementstyper: digitalt hvor du leser artikler på hjorteviltet.no, analogt hvor du får et trykket magasin sendt i posten og et kombinasjonsabonnent hvor du får både trykt magasin og digital tilgang.

Når du blir abonnent eller registrerer en brukerkonto på hjorteviltet.no, inngår du en brukeravtale som beskriver og regulerer Stiftelsen Elgens bruk av opplysninger som samles inn. Alle abonnenter må opprette en brukerkonto for å logge inn og lese artikler på hjorteviltet.no, eller for å kunnee gjøre endringer på abonnementet. Brukernavn og passord på din brukerkonto er personlig og skal ikke distribueres til andre. Du plikter å holde all registrert informasjon knyttet til din brukerkonto oppdatert og korrekt.

Fra tid til annen vil vi uten nærmere varsel oppdatere disse vilkårene. Ved større endringer vil du bli bedt om å lese gjennom og akseptere vilkårene på nytt.

  • Bestilling og betaling

Aldersgrensen for å bestille abonnement på papirmagasin eller digitalt abonnement på Hjorteviltet er 18 år.  Du kan inngå avtale om abonnement for ulike abonnementsperioder. Gjeldende alternativer og priser finner du på våre nettsider. Nye priser og produktendringer opplyses om på våre nettsider for nye abonnenter og pr epost til eksisterende abonnenter senest 14 dager før iverksettelse. Nye priser gjøres først gjeldende fra neste abonnementsperiode.

Tilgang til digitale tjenester aktiveres normalt ved bestilling. Ved manglende betaling vil tilgangen til produktet eller tjenesten stenges. Du vil bli belastet for det du har mottatt av magasiner eller tjenester til ordinær pris for perioden abonnementet har vært aktivt.

Alle abonnement forskuddsbetales for avtalt abonnementsperiode og du vil bli fakturert eller trukket fra ditt betalingskort. Fakturautsteder [navn på fakturautsteder]. Dersom du har valgt kortbetaling vil du i rimelig tid før første abonnementsperiode utløper, motta elektronisk varsel om fornyelse av abonnementet og belastning av ditt registrerte betalingskort for ny abonnementsperiode.

Dersom du ikke ønsker å fortsette ditt abonnement med en ny abonnementsperiode kan du si opp abonnementet frem til 48 timer før ny abonnementsperiode starter.

  • Varighet og oppsigelse

Ditt abonnement fornyes automatisk. Du fornyes til den abonnementsperioden som ble oppgitt i kjøpsøyeblikket. Abonnement kan når som helst sies opp med virkning fra neste abonnementsperiode, men senest innen 48 timer før ny abonnementsperiode starter.

Manglende betaling anses ikke som oppsigelse.

  • Immaterielle rettigheter

Alle rettigheter til tjenester og innhold fra Magasinet Hjorteviltet tilhører Stiftelsen Elgen. Det er ikke tillatt å kopiere, distribuere eller på annen måte mangfoldiggjøre slikt innhold uten etter avtale med Stiftelsen.

  • Ansvar ved nedetid, tekniske problemer eller problemer med leveranse av papirmagasin

Dersom du skulle få problemer med innlogging eller leveranse av papirmagasiner ber vi deg ta kontakt med kundeservice på epost [epost] eller telefon [telefon] innenfor normal arbeidstid.

 

  • Behandling av personopplysninger

Stiftelsen Elgen er behandlingsansvarlig for de personopplysninger som er relatert til ditt kundeforhold. For mer informasjon om personvern oppfordrer vi deg til å lese vår personvernerklæring.

 

  • Brudd på abonnementsvilkårene

Ved brudd på denne disse abonnementsvilkårene forbeholder Stiftelsen Elgen seg retten til å avslutte eller fryse ditt abonnement.

  • Verneting

Denne avtale reguleres av norsk rett. Eventuelle konflikter skal søkes løst gjennom forhandlinger. Om partene ikke oppnår minnelige løsninger, skal Sør-Østerdalen Tingrett forelegges konflikten til avgjørelse.

Login to your account